.

Och i'm aware of that jag lät väldigt poetisk i min rubrik där men det är så sant och jag gillar Laleh och jag lyssnar på poetiska texter och då blir man också lite knäpp på köpet. Men det är lite kul också. Lilla bullen var jag ute och gick med igår och det ska det fortsättas med i veckan. Både Rikki, min älskling, och Cindi har farmor och farfar nu någon vecka framöver och då blir det till att mysa och promenera med de två.
Rikki, han har alltid varit med mig i hela mitt liv. Honom har jag, och nu ljuger jag inte, bitit på, klämt på, flängt hit och dit, pussat, kramat så hårt att jag nästan är rädd för att han ska kvävas och burit och tappat genom åren, 6 år tror jag det är, och inte es endaste gång har han morrat, skällt eller bitit mig i bevis på att han är arg eller trött. Aldrig nånsin. Den hunden har fått så mycket kärlek av alla omkring honom att han har bara kärlek att ge. Han är alltid glad när man kommer och han tjuter som om det låter som om han fäller glädjetårar. När man ska åka hem börjar han skälla oroligt och slickar en i ansiktet som ''Neeej, stanna kvar hos mig!''.När vi passat honom i en vecka då farmor och farfar varit och rest har han inte velat åka hem, utan då har han suttit i hallen och bara tittat på oss och inte rört sig ur fläcken. Då har han med ledsna ögon bara burits in i bilen och körts hem till sitt hus till att sitta i korgen och ledsamt titta med sina stora, fina, bruna ögon så att både jag och mamma fått tårar. Denna varelse kommer alltid vara min bästa, bästa vän eftersom att jag alltid längtar efter honom, eftersom att han kan bajsa med mig (han kan inte bajsa med alla som är ute och går med honom för han måste vara trygg med personen som han göra 2an med), eftersom jag gjort allt med honom, eftersom att jag älskar honom över hela mitt hjärta och min själ, eftersom jag har lärt han massa trick, eftersom han har respekt för mig, eftersom han alltid blir så tjutande glad när jag kommer, eftersom man alltid känner sig välkommen hos honom och det älskar jag dig för, Rikki Strandlind. (Ja, vovvsingarna i släkten bär efternamnet för vi älskar dom så och dom är värda lika mycket som människorna, eller ... i alla fall enligt mig, om inte mer). Och ni kanske tycker jag överdriver, men jag har aldrig känt kärlek för någon vovvsing så här mycket. Möjligt Kito, farmor och farfars gamla hund, men han dog när jag gick i lågstadiet någon gång så jag har inte vart med honom sedan han föddes. Med Rikki kommer jag finnas vid hela hans liv. Älskade älsklingsälskling.

Jag älskar dig, även när du kissar med aktiv, sprutande stråle och flåsar så att dregglet rinner ♥

Sedan ska ni få en outfit också från gårdagen, fruktansvärt tråkig, jag var på stranden i denna. Trasigt linne och allt. Herregud. Vedervärdigt men skönt.

Linne, från Tyskland
Short, H&M
Flipflop (jag hatar flipflop, har alltid tyckt dom är grymt fula men dom går att använda till strand), från Thailand